Vad är plasticitet? Praktiskt-fysikaliskt innebär det att ett material, t ex metall, kan böjas till dess den undergår en permanent förändring. En rak bit kan med andra ord vinklas. I vårt sammanhang, när det gäller din och min hjärna, betyder det att den kan förändras och formas efter de krav som ställs på den.
När jag växte upp fick jag lära mig att jag hade ett visst antal hjärnceller, att jag aldrig skulle kunna få fler än dem jag hade och att dessa av olika anledningar började förloras från tjugoårsåldern och framåt. Förrådet var begränsat, det var utsatt och det blev successivt mindre.
Idag vet man mer. Man vet att det kan bildas nya hjärnceller (neuron) även i vuxen ålder, s k neurogenes. Man vet att, celldöd till trots, det är kopplingarna (synapserna) dem emellan som är viktiga för oss. Man vet att hjärnan ständigt förändras och anpassar sig och att det är kopplingarna som gör den adaptiv. Hjärnan formas av våra erfarenheter genom hela livet.
Neuroplasticitet tar sig formen av antingen nybildning av hjärnceller eller nybildning av kopplingar alternativt förstärkning av befintliga kopplingar. Kopplingars vara eller icke-vara avgörs av användningsfrekvensen. Klen användning medför en tillbakabildning medan ett flitigt nyttjande verkar stärkande. De kopplingar som inte fyller någon funktion försvinner. Vi kan själva påverka dessa förändringar.
Hjärnan reagerar på all stimulus och skiljer inte på bra och dålig sådan. Med detta i minnet behöver vi engagera oss i oss själva. Jag tänker framför allt på att forma goda vanor och beteenden som gynnar oss som individer. Vi kan välja att må bättre och bestämma vad vi vill klara av. Det skapar både glädje och effektivitet i vardagen. Det handlar bl a om att fylla på med energi och att använda den på ett konstruktivt sätt.
Som innehavare av en hjärna kan vi sträcka på oss. Vi bär nämligen, var och en av oss, på den mest komplexa struktur som vi känner till – i hela universum. Innanför ditt pannben, i detta nu, pågår ett intensivt informationsutbyte, ett fyrverkeri av elektro-kemisk aktivitet med signalhastigheter på 300 km i timmen. Det sker dygnet runt, året runt och livet ut. Det är vårt eget interna nät, vårt Neuronet.
Antalet hjärnceller skiljer inte mycket om man jämför en nyfödds hjärna med en vuxens. Skillnaden visar sig i antalet kopplingar. I tvåårsåldern har barnets hjärna nått ca 80% av sin vuxna storlek. I detta skede bildas två miljoner kopplingar per sekund. Barnet tar in en helt ny värld och lär sig av allt det upplever. Det är först senare som en rensning sker och sådana kopplingar som används för lite försvinner. Denna typ av strukturrationalisering pågår livet ut.
Neuroplasticitet förändrar även hjärnans fysiska struktur. Det är visat i bl a undersökningar av brittiska taxiförare under utbildning. De Londonförare som klarade ”The Knowledge” och blev godkända att arbeta, visade sig ha en förstorad hippocampus genererad av det digra material de hade klarat att läsa in och memorera.
Tänkande, inlärning och handling skapar inte bara nya kopplingar utan kan initiera en omorganisation. Det råder konkurrens celler emellan. Det finns rader av fascinerande exempel. Ett är blinda personer som i viss mån kan kompensera sin förlorade syn genom att andra sinnen skärps. Det sker genom att de synceller som blir utan stimuli tar sig nya uppgifter.
Hjärnans plasticitet kan man främja med sin livsstil. Grundläggande är, precis som för vår hälsa i stort, att vi tar ansvar för vår sömn, vår motion och ett liv i balans. Det finns idag omfattande forskning kring följderna av vanlig negativ stress. Den inkluderar även en försämrad neuroplasticitet. Både du och jag kan relatera till det om vi tänker på hur minnet sviktar när vi är riktigt trötta eller har för mycket att göra.
Vi har universums mest sofistikerade struktur innanför våra pannben. Den håller oss vid liv, sköter allt i vår kropp och förser oss med vårt medvetande. Allt du och jag gör och allt vi tänker skapar avtryck i denna struktur. Dessa avtryck styrs av våra handlingar och vår attityd. Alla våra vanor påverkar vår hjärna. Våra goda vanor är kopplingar som stärkts och vidmakthålls genom vårt beteende. Så är det dessvärre även med våra dåliga. Det som ändå är fantastiskt är att vi har möjligheten att styra detta.
En stor del av våra hjärnors arbete sker autonomt och helt utan att vi uppfattar det men det finns delar som vi medvetet kan forma. Du och jag kan i denna del sägas vara VD för Neuronet, universums mest sofistikerade nät. Det är inget annat än ett makalöst uppdrag och det är ett livslångt privilegium. Vi har i detta avseende redan nått toppen av våra karriärer. Frågan är nu vad du har för planer framåt och hur du tänker använda denna kapacitet. När tänker du forma den till din fördel? När tänker du vässa dina intressen? För visst tänker du vara en aktiv VD?
På vilka sätt kan din hjärnas plasticitet gynna dig?
Äg din hjärna.
Allt gott!
Ingrid
Kommentare