Vad gör dig glad? Om du skulle lista allt som gör dig glad skulle det säkert ta en stund. Glädje är en härlig känsla. I SO beskrivs den som en: ”känsla av upprymdhet och tillfredsställelse ofta över något positivt som inträffat”. Glädje är ett positivt laddat tillstånd som skapar energi, gör oss närvarande och stimulerar vår kreativitet.
Hur ofta känner du dig glad? En del personer verkar ha närmare till leenden och skratt än andra? Har man lätt för att le och skratta betraktas man som en gladlynt person, någon som ofta är på gott humör och har en positiv läggning. Något som skvallrar om vårt förhållningssätt är hur vi talar till oss själva. När du t ex står framför badrumsspegeln på morgonen kanske din inre röst levererar ett meddelande? Om du lutar dig framåt för en närmare granskning, då är det skillnad på att säga ”Oj, vad du ser sliten ut!” jämfört med att vifta på ögonbrynen och säga ”Hallå där, snygging!”
Hur skulle du karakterisera dig själv som person? Är du en optimist, realist eller pessimist? Ett sätt att ta reda på det är att fundera på hur du förhåller dig till hinder av olika slag. Om du är optimist har hinder troligen en mindre inverkan på dina beslut. Om du är realist har du förmodligen nära till en utvärdering av det som kan bli besvärligt. Om du är lagd åt det pessimistiska hållet kanske du tänker på hinder som starka faktorer.
Är en pessimist lika glad som en optimist? Är en pessimist glad lika ofta som en optimist? Jag har inget svar på någon av frågorna. Hur vi uppfattar oss själva och hur vi uppfattas av andra, kan visa sig vara två helt skilda saker. Vi är alla individer och unika var och en på sitt sätt. Vissa personer är mer öppna medan andra är mer reserverade. Det finns studier som visar att vårt sätt att förhålla oss till livet är delvis genetiskt betingat och att optimistiska individer generellt lever längre och på många sätt gynnas av sin positiva inställning.
För några år sedan deltog jag i en arbetsrelaterad ”kick-off”. Vi fick i uppgift att skriva ned vad vi tyckte var viktigast i våra liv. En av mina kollegor skrev ”glädje”. Jaha, tänkte jag. Det kommer väl ändå med resten… Nej, visade det sig. Ett exempel tog form kort tid därefter – verkligt och riktigt fult. Min tid med detta företag fick mig att inse att personlig glädje kan raseras av externa faktorer. Glädjen kommer inte alltid av sig själv. Den påverkas av vårt förhållningssätt, hur vi agerar och de val vi gör. Glädjen är viktig och den bör färga vår väg i livet.
Glädje kan vara allt från ett varaktigt och stabilt inslag i våra liv till en momentan och slumpartad upplevelse. Den allmänna livsglädjen beror till stor del på hur vi uppfattar vår situation rent allmänt och hur vi förhåller oss till det som händer runt omkring oss. Det finns mycket som lockar fram glädje. Fysisk aktivitet, fina relationer och en stimulerande vardag är några av dessa. Smaker, dofter och ljud är andra. Allt det vi tycker om ger oss glädje. Vi har också våra ”russinstunder”. De gånger när något inträffar som skapar svall av skratt och glädje. Stunder som kan vända det mesta till det bättre.
Glädje innehåller en särskild energi. För mig bottnar den i avspänning i bemärkelsen harmoni. I omgivningar där man hittar harmoni, finns ofta en grund för glädje. I glädjen bor gemenskap, tröst och förlåtelse. Den skapar meningsfullhet och i viss mån trygghet. Glädje får oss att ge efter och ge oss hän. Den harmoniserar våra känslor. Vi blir synkrona i tid och rum. Det uppstår ett tillfälle att bli en del av något utanför oss själva. Glädje har dessutom förmågan att sprida sig och att växa. Den är en slags uppkoppling till ett gott liv.
Kan vi göra oss själva glada? Ja, det kan vi och vi gör det kontinuerligt. Ofta räcker det med att tänka på något som är starkt förknippat med den känslan – någon eller något vi tycker om. Det är också ett av sätten vi själva kan styra glädjens närvaro i våra liv. Vi kan viljemässigt försätta oss i ett annat tillstånd än det vi är i för stunden. Vi är många som medvetet styr vårt inre tillstånd med hjälp av enkla knep. Vi kan t ex koppla starka ”glädjeminnen” till triggers eller ankare och använda dem när vi önskar. Vi framkallar känslan när vi behöver den.
Kan man öka sin optimism? Ja, det kan man! Vi kan lära oss att tänka i andra banor och träna oss att tänka så istället. Det vi gör är att skifta tankemönster. Det baseras på att vi har förmågan till förändring tack vare vår plastiska hjärna. Det krävs naturligtvis att vi vill själva och är beredda att träna mentalt. Vi behöver aktivera de nätverk som genererar glädje – helt enkelt arrangera kablaget. Väl på plats blir det många gånger självgenererande och en belönande investering i vårt eget välmående.
Min mamma är glädjen personifierad. Under ett par svåra år, min pappas sista tid i livet, axlade hon ett tungt ansvar och satte honom före sig själv helt och hållet. Svårigheter är fostrande. När allt var förbi, efter ett helt liv tillsammans, visade hon samma urstyrka genom att resa sig, komma tillbaka och skapa sig ett ”nytt” liv. Hon är min finaste förebild och inspiration. Från att ha haft det så tungt under så lång tid, lever hon nu i en ny fas. Hon tar in livet, tar vara på varje dag och strålar av glädje. Det sänder en stark signal. Det blir aldrig för tungt och det är aldrig för sent att se om sig själv, modellera sina tankemönster och leva livet i strömmande glädje.
Vad betyder glädje för dig?
Hur skapar du mer glädje i ditt liv?
Äg din hjärna!
Allt gott
Ingrid