Emotioner och känslor

En del använder emotion och känsla som utbytbara beteckningar och andra skiljer på dem. Emotion kan t ex vara den teoretiska benämningen på en känsla; en emotion definieras psykofysiologiskt och känslor verbalt. För det fall man skiljer på dem, hör emotioner hemma i vår primitivare del av hjärnan, det limbiska systemet, medan känslor är resultatet av abstrakt tänkande och processer i pannloberna. Med denna definition uppstår emotioner (reaktioner) direkt. Känslor (tillstånd) däremot tar längre tid på sig och kan då sägas vara resultatet av emotioner.


Ibland talas det om grundläggande emotioner. De är universella och med det menas att de är gemensamma för alla oavsett vilken kultur man lever i. Även dessa är omtvistade ifråga om både existens och antal. För det fall man anser dem finnas, uppskattas de till mellan fem och tretton. Hur det än förhåller sig, kan man idag med hjälp av magnetröntgenkamera upptäcka olika aktiveringsmönster i vår hjärna – en slags medfödd biologisk programmering. Dessa kan associeras med grundläggande emotioner. De är dokumenterade även hos spädbarn.


Inom neurovetenskapen finns det en diger litteratur i ämnet emotioner och känslor samt olika riktningar baserade på skilda teorier. Det är ett ämnesområde i stark utveckling och det råder inte alltid konsensus ens gällande grundläggande termer. Hur vi än definierar emotioner och känslor, upplever vi dem som ett och samma i praktiken och jag benämner dem fortsättningsvis ”känslor”. Vi som personer är först med att uppleva dem. Vi känner dem och vi känner igen dem hos andra.


Vår hjärna är mycket komplex och med ett vardagsperspektiv på vårt känsloliv, handlar det om en intrikat blandning av vad vi uppfattar, hur vi uppfattar det och i förlängningen vad det får för konsekvenser i form av vidare tankar och handling. Det är enkelt uttryckt en blandning av uppfattningsförmåga, tankemönster och personlighet.


Hjärnan strävar alltid efter ordning och samband. Den arbetar kontinuerligt med att skapa en innehållsmässigt sammanhållen inlagring. När vi genom våra sinnen tar emot information från omgivningen startas processer för sortering och identifiering. Denna bearbetning sker till största delen automatiskt med hjälp av våra tankemönster och utmynnar i en förutsägelse om situationen vi befinner oss i. Genom vår kognition kan vi orientera oss och vi upplever den i form av känslor.


Känslor handlar dels om stimuli dels om vilka tankar dessa följs av. Vi kan t ex bli rädda, arga, ledsna, glada eller känna avsky och det tar sig rent fysiska uttryck. Rörlighet, kroppshållning och mimik förändras utan att vi styr det viljemässigt. Blodtrycket kan skifta, vi blossar eller bleknar. Allt händer fort inom loppet av en femtedels sekund. Denna inledande reaktion följs av långsammare och längre känslor. Det sker en bearbetning som involverar mentala processer vilka kan få uttryck i stunden eller bli kvar hos oss under en längre tid.


Hjärnan i sig klassar inte data som positiv eller negativ. Den handhar information och överföring av signaler i form av elektriska impulser. Det är vi själva som upplever det vi erfar som bra eller dåligt. Gemensamt för alla känslor är ändå att de finns av en anledning och hjälper oss att fungera. Rädsla och ilska kan båda kännas som dåliga. Rädsla tillhör vårt varningssystem vars funktion är att hålla oss fysiskt intakta. Ilska leder till frisättning av extra krafter, får oss att agera och forcera hinder vi normalt sett skulle undvika.


Det vi uppfattar som negativa känslor vill vi gärna vara utan. Det finns ändå mycket att upptäcka och lära av sådant vi uppfattar som tungt. Om vi däremot fastnar i tankemönster som har en dålig inverkan på oss, finns det anledning att ta reda på hur vi åstadkommer en förändring.


Vår hjärna har utvecklats under mycket lång tid. Det samhälle du och jag lever i idag har förändrats på mycket kort tid. Förhållandet mellan vår hjärna och det samhälle vi lever i medför en slags synkron avvikelse. Vår kapacitet kan vara gränslös med tanke på vår hjärnas komplexitet. Vårt känsloliv däremot följer en jämförelsevis enkel automatik. För att åstadkomma bättre balans kan vi med hjälp av hjärnans plasticitet själva skapa synkronisering och med den en större känslomässig harmoni.


Basen för en förändring är förståelse av och insikt i hur vi fungerar som personer och hur vår hjärna arbetar. Vi behöver också måna om oss själva och vårt mående i denna informationstäta värld. Det finns allt från enkla till mer sofistikerade sätt att skapa förändring. Vi känner när vi är i behov av en förändring. Avgörande är vår vilja till förändring och vår motivation att ta steget.


För fem år sedan behövde jag en förändring. Den var inte på något sätt självvald. Jag insåg till följd av min sjukdom att det inte fanns utrymme att fortsätta i mina gamla spår. Det sätt jag fungerade på var förlorarens. Jag ställdes inför faktum och bestämde mig för vad jag ville ha, hur jag ville må och vart jag ville. Jag tog steget.


Genom att lära känna och acceptera oss själva öppnas vida fält för förändring. Mina tankar och mitt arbete idag handlar om hur vi alla har möjlighet att må bättre i vår vardag. Mår vi bättre kommer vi automatiskt prestera bättre. Hur kommer det sig då att vi kan känna att vi inte mår så bra och ändå låta det fortgå?


Jag hade mycket energi bunden i sådant som inte tillförde mig något, som inte förändrades på ett positivt sätt och som jag dessutom många gånger inte ens hade möjlighet att påverka. Idag kan jag göra medvetna val. Jag investerar i det som tillför mig något, som förändras på ett positivt sätt och som jag kan vara med och påverka. Jag mår så mycket bättre och presterar naturligtvis bättre. Jag känner mig mer i balans, jag är gladare och framför allt närvarande – varje stund.


Hur gör du dina val?

Hur kan du skapa mer glädje i ditt liv?


Äg din hjärna.

Allt gott!

Ingrid


Fyrhusetcoaching@gmail.com


10 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Den mest avancerade av dem alla är vår egen hjärna. Innesluten i totalt mörker skapar den varje dag en föreställning åt oss – vår egen verklighet. Vår magiker arbetar i det dolda och den underhållning

Hjärnan är den mest komplexa struktur vi känner till i universum. Den är en del av vårt centrala nervsystem och styr samtliga kroppens funktioner. Nervceller finns inte bara i hjärnan utan även i vår

Vi vet alla hur den känns. Vi har alla känt vilken energi den för med sig. Vi strävar alla efter lycka för vi vet hur det är att vara lycklig – hur det är att känna en inre värme, harmoni och styrka.