Vad menar jag med ”äg din hjärna”? Att äga något handlar om att ha förvärvat något. Man har något i sin besittning samt bestämmanderätten över sitt förvärv. Vår hjärna betraktar jag personligen som en gåva. Vi har den i allra högsta grad i vår besittning då vi bär den inom oss hela livet. Vi har förärats bestämmanderätten över vår hjärna. Frågan är om vi nyttjar den?
Visst gör vi det! Vi använder den alla dygnets timmar. Vi navigerar genom vardagen från det att vi vaknar till dess att vi somnar. Tänk på när du vaknar; hur lång tid tar det innan du börjar fundera kring det som ska hända? Oavsett veckodag kommer tankarna till oss och vi ställs inför val och vi tar våra beslut. Det är klart att det är vi som bestämmer och vi använder vår hjärna för att göra detta. Eller – gör vi det?
Vi använder vår hjärna men styr vi dess processande av information? ”Äger” vi den? Jag utmanar dig genom att hävda att vi till 95% går på automatik. Det är automatiken som styr vårt handlande och det beror på hjärnans sätt att arbeta. Automatik, i största allmänhet, förenklar. Så länge den fungerar ägnar vi den inga tankar. Det gäller även vår egen automatik – vår hjärnas. Vi tänker inte på den. Vi är i praktiken omedvetna om den.
Hjärnan tar emot stora mängder information var sekund och för att kunna hantera all data krävs filter. Endast det som är relevant för oss personligen, kommer att passera våra filter och utgöra den del av all tillgänglig information som faktiskt processas i vår hjärna. Relevant blir den information som hjärnan känner igen när den stämmer av innehållet mot det som redan finns lagrat i våra hjärnor. Resultatet av hjärnans bearbetning blir en förutsägelse – ett automatiskt utslag – om vad som kommer att ske. Förutsägelsen inverkar direkt på hur vi handlar i den givna situationen.
Inlärning och automatiseringsprocesser startar när vi är födda. Genom vår aktivitet bildas nätverk i vår hjärna. Dessa neurala nätverk fungerar likt digital programvara. Basala exempel på automatik är att gå och att tala. När vi har lärt oss att gå och behärskar talet, kan vi kombinera våra färdigheter och promenera samtidigt som vi pratar. Det är helt naturligt för oss och inget som vi förundras över.
Ett annat exempel på automatik är när vi som vuxna lär oss köra bil. Inledningsvis behöver vi tänka på varje detalj och systematiskt träna olika sekvenser. När jag övningskörde kunde jag först bara svänga vänster. Hem kom vi i alla fall! Efter ett tag går det bättre och vi sätter samman olika delar till en fungerande helhet. Förr eller senare har vi byggt upp en automatik. Automatik frigör kapacitet. Tack var automatiken kan vi köra vi bil och samtidigt fundera på andra saker eller samtala med någon som åker med oss.
Vi lär oss under hela livet och allt det vi ägnar tillräckligt med tid åt skapar neurala nätverk. Dessa ”program” ligger till grund för våra beteenden och tankemönster eller helt enkelt vanor. Hjärnan skiljer inte på bra och dåligt. Den tar in och bearbetar information utan att värdera den. Information strömmar in via våra sinnen och kommer, som nämnts, i sådana mängder att den behöver filtreras direkt.
Vad är då ett filter? Våra filter utgörs av vår samlade erfarenhet. Det handlar om de referensramar vi skaffat oss genom livet. Filtren består av allt vi varit med om och allt vi har lärt oss. De finns i våra minnen, i våra upplevelser samt i våra uppfattningar och föreställningar om världen och hur den fungerar. Våra filter är förutsättningen för att vi ska fungera. De är i allra högsta grad knutna till vår identitet och vi upplever dem som sanna. De är också som alla andra filter – begränsande. Precis här blir vår äganderätt intressant.
Hur fungerar våra filter? När du upplever något, kommer du omedvetet att använda dina filter. Om det är något som du varit med om tidigare kommer en sökning ske bland dina minnen och upplevelser. Om du är med om något nytt kommer det som händer att ställas mot dina uppfattningar och föreställningar om din omgivning och världen i stort. Det handlar också om din närvaro i den aktuella situationen. Den styrs bland annat av din perceptionsförmåga – vad och hur mycket du uppfattar av det som händer.
Vi kan alla identifiera våra filter både passivt och aktivt. Passivt kan vi upptäcka dem när vi märker att saker och ting upprepar sig, följer ett mönster eller landar oss i samma situation gång på gång. Aktivt kan vi söka fram dem t ex genom att fråga oss själva ”varför”. Varför väljer jag så här? Varför gör jag på detta vis? Varför tänker jag i dessa banor? Det vi gör då, med denna fråga, är att granska våra filter och följaktligen vårt handlande som baserades på den förutsägelse som vår hjärna levererade med sitt ”automatsvar”.
Hur förhåller vi oss till våra filter? Behöver vi bry oss om dem över huvud taget? Om vi trivs med livet finns det ingen anledning att gräva efter dem. Om vi däremot känner att vi önskar förändring, kan en filterinventering vara bra. Om vi vill åstadkomma mer än det vi förmår idag, är en översyn att rekommendera. Har vi än större ambitioner – om vi kräver en radikal insats – då är en granskning avgörande.
Hur förändrar vi våra filter? Det är knepigt eftersom det handlar om den del av vårt beteende som är automatiserat. Coaching är ett utmärkt alternativ för detektering. Den tar då formen av en slags arkeologisk utgrävning i samtalsform. Först och främst är det viktigt att bestämma målet med insatsen. Du slår fast varför det är viktigt och vad du vill åstadkomma. När dina filter väl är frilagda, är det dags att rensa, förändra och förnya dem – helt enkelt göra dem resultatinriktade.
När vi tar beslutet att skapa förändring finns det i praktiken två sätt att gå till väga. Det ena handlar om rent viljebaserade insatser och dessa leder sällan till bestående resultat. Har du t ex någon gång försökt gå ned i vikt men inte lyckats hålla din målvikt, förstår du vad jag talar om. Det andra är att träna mentalt och det leder ofta till mycket goda resultat samt en bestående och stabil förändring (se avsnittet om Integrerad Mental träning).
Personligen gavs jag förmånen till en granskning av mina egna filter, inte för att jag medvetet valde det utan för att jag blev sjuk. Det blev en riktig resa. Den var tung, svår och lång. Den var också en upplevelse som synade mig, utmanade mig och slutligen utvecklade mig. Som så många andra som upplevt svårigheter, har jag omformats i grunden. Idag är jag en förädlad version av mitt föregående jag tack vare det jag gick igenom.
Ibland behövs en grundstötning för att vi ska ta tag i oss själva. Innan jag blev dålig hade jag inga ambitioner kring personlig utveckling men den landade i mitt knä. Idag är jag tacksam, har delvis andra perspektiv och älskar livet. Så länge vi finns här, varför inte göra det bästa av oss själva? Det gagnar oss på många sätt och inverkar på alla vi har runt omkring oss. Vi växer genom hela livet – i början mest på längden och senare mest på bredden men under hela livet kan vi växa på djupet; vi kan växa som människor! Att må bra är härligt. Att få andra att må bra är fantastiskt. Att växa som människa har en stor del i det.
Hur ser dina filter ut?
Vilka behöver du för att växa som människa?
Äger du din hjärna?
Äg din hjärna!
Allt gott
Ingrid
Comments